X-Git-Url: https://code.delx.au/gnu-emacs/blobdiff_plain/c71a0d48f3c880248a7f7f25e92ddbcbad5ef0e7..0e963201d03d9229bb8ac4323291d2b0119526ed:/etc/tutorials/TUTORIAL.sv diff --git a/etc/tutorials/TUTORIAL.sv b/etc/tutorials/TUTORIAL.sv index 1960d35fff..11ff9b374d 100644 --- a/etc/tutorials/TUTORIAL.sv +++ b/etc/tutorials/TUTORIAL.sv @@ -1,1038 +1,1039 @@ -Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren. +Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren. -Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen -märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt -ALT eller EDIT). Vi använder här följande förkortningar: +Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen +märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (pÃ¥ vissa tangentbord märkt +ALT eller EDIT). Vi använder här följande förkortningar: - C- håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven - . C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f. - M- håll ner META-tangenten samtidigt som du skriver . Om - META-tangent saknas trycker du , ESC-tangenten, släpper + C- hÃ¥ll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven + . C-f betyder: hÃ¥ll ner kontrolltangenten och tryck f. + M- hÃ¥ll ner META-tangenten samtidigt som du skriver . Om + META-tangent saknas trycker du , ESC-tangenten, släpper den och trycker sedan . -Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken). -Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett +Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tvÃ¥ tecken). +För att avsluta kommandon som inte skrivits in fullt, tryck C-g. +Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett kommando. Till exempel: -<> -[Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.] ->> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild. - Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i - fortsättningen när du är färdig med en skärmbild. - -Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från -skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du -bläddrar framåt i filen. - -Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats -i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt, -med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll +<> +[Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.] +>> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild. + Prova nu. HÃ¥ll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör sÃ¥ i + fortsättningen när du är färdig med en skärmbild. + +Notera att det är ett överlapp pÃ¥ tvÃ¥ rader när du byter frÃ¥n +skärmbild till skärmbild. Detta är för att behÃ¥lla sammanhanget när du +bläddrar framÃ¥t i filen. + +Det första du behöver veta är hur du manövrerar frÃ¥n plats till plats +i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framÃ¥t, +med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakÃ¥t trycker du M-v. (HÃ¥ll ned META-tangenten och tryck v eller tryck v om du inte har META-, EDIT- eller ALT-tangent.) ->> Prova att trycka M-v och C-v några gånger. +>> Prova att trycka M-v och C-v nÃ¥gra gÃ¥nger. * SAMMANFATTNING ---------------- -Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder: +Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder: - C-v Flytta en skärmbild framåt. - M-v Flytta en skärmbild bakåt. - C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står - mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte + C-v Flytta en skärmbild framÃ¥t. + M-v Flytta en skärmbild bakÃ¥t. + C-l Rita om skärmen och placera texten där markören stÃ¥r + mitt pÃ¥ skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte KONTROLL-1.) ->> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l. - Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring - markören nu. +>> Leta reda pÃ¥ markören och se vad som stÃ¥r där. Tryck sedan C-l. + Hitta markören igen och notera att det är samma text som stÃ¥r kring + markören nu, men nu mitt pÃ¥ skärmen. Om du trycker C-l igen sÃ¥ + flyttas texten högst upp pÃ¥ skärmen. Tryck C-l igen och den flyttas + ner till botten. -Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal -har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar -effektivare om du använder C-v och M-v. +Du kan ocksÃ¥ använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal +har dem, för att flytta en hel skärmbild Ã¥t gÃ¥ngen, men du redigerar +effektivare om du använder C-v och M-v. -* GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER +* GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER ------------------------------ -Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur -förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen? +Att flytta sig frÃ¥n skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur +förflyttar man sig till en speciell plats pÃ¥ skärmen? -Det finns flera sätt att göra detta. Du kan använda piltangenterna, -men det är mer effektivt att ha händerna i standardläget och använda -kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken är likvärdiga med de -fyra piltangenterna. Så här: +Det finns flera sätt att göra detta. Du kan använda piltangenterna, +men det är mer effektivt att ha händerna i standardläget och använda +kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken är likvärdiga med de +fyra piltangenterna. SÃ¥ här: - Föregående rad, C-p + FöregÃ¥ende rad, C-p : : - Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f + BakÃ¥t, C-b .... Nuvarande markörposition .... FramÃ¥t, C-f : : - Nästa rad, C-n + Nästa rad, C-n ->> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n - och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på - skärmbilden. +>> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n + och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet pÃ¥ + skärmbilden. -Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P -för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward) -och F för framåt (forward). Dessa är de grundläggande kommandona för -att flytta markören och du kommer att använda dem hela tiden. +Detta är enklare att komma ihÃ¥g om du tänker pÃ¥ dessa förkortningar: P +för föregÃ¥ende (previous), N för nästa (next), B för bakÃ¥t (backward) +och F för framÃ¥t (forward). Du kommer att använda dessa grundläggande +kommandona hela tiden. ->> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden. +>> Gör nÃ¥gra C-n sÃ¥ att du kommer ned till den här raden. ->> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt - med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt - på en rad. +>> Flytta dig in i raden med hjälp av nÃ¥gra C-f och sedan uppÃ¥t + med nÃ¥gra C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören stÃ¥r mitt + pÃ¥ en rad. -Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen -avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att -den gör det. +Textrader är Ã¥tskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen +avslutas ocksÃ¥ vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att +den gör det. ->> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören - flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den - flyttar markören över radslutstecknet. +>> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören + flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den + flyttar markören över radslutstecknet. -C-f flyttar också över radslut, precis som C-b. +C-f flyttar ocksÃ¥ över radslut, precis som C-b. ->> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören - är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av - raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till - nästa rad. +>> Gör nÃ¥gra fler C-b sÃ¥ att du fÃ¥r en känsla för var markören + är. Tryck sedan nÃ¥gra C-f tills du kommer till slutet av + raden. Tryck ytterligare en C-f sÃ¥ att du flyttar markören till + nästa rad. -När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden -kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning" -och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den -försvinner ut ur skärmbilden. +När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden +kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning" +och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den +försvinner ut ur skärmbilden. ->> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av - C-n och se vad som händer. +>> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av + C-n och se vad som händer. -Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du -flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b -flyttar den ett ord bakåt. +Om det gÃ¥r för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du +flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framÃ¥t och M-b +flyttar den ett ord bakÃ¥t. ->> Prova några M-f och M-b. +>> Prova nÃ¥gra M-f och M-b. -Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till -slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta -markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i +Om markören stÃ¥r mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till +slutet av ordet. Om du stÃ¥r mitt emellan tvÃ¥ ord kommer M-f att flytta +markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar pÃ¥ samma sätt men i motsatt riktning. ->> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några - C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika - placeringar av markören både i och mellan ord. +>> Tryck M-f och M-b nÃ¥gra gÃ¥nger och skifta markörposition med nÃ¥gra + C-f och C-b sÃ¥ att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika + placeringar av markören bÃ¥de i och mellan ord. -Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och -M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade -operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används -till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar -(bokstäver, rader, etc.). +Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b Ã¥ ena sidan och M-f och +M-b Ã¥ den andra. Ofta används META-kommandon till sprÃ¥krelaterade +operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används +till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar +(bokstäver, rader, etc.). -Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar -markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a -och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke. +Denna likhet finns ocksÃ¥ mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar +markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a +och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke. ->> Prova några C-a och sedan några C-e. - Prova också några M-a och sedan några M-e. +>> Prova nÃ¥gra C-a och sedan nÃ¥gra C-e. + Prova ocksÃ¥ nÃ¥gra M-a och sedan nÃ¥gra M-e. -Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera -M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta -inte verkar självklart är det ganska naturligt. +Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör nÃ¥got, medan flera +M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta +inte verkar självklart är det ganska naturligt. -Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt" -(point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten -är i texten. +Platsen där markören är i texten kallas ocksÃ¥ för "arbetspunkt" +(point). Eller omskrivet: Markören visar pÃ¥ skärmen var arbetspunkten +är i texten. -Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings- -kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon: +Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings- +kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon: - C-f Flytta markören ett steg framåt - C-b Flytta markören ett steg bakåt + C-f Flytta markören ett steg framÃ¥t + C-b Flytta markören ett steg bakÃ¥t - M-f Flytta markören ett ord framåt - M-b Flytta markören ett ord bakåt + M-f Flytta markören ett ord framÃ¥t + M-b Flytta markören ett ord bakÃ¥t - C-n Flytta markören till nästa rad - C-p Flytta markören till föregående rad + C-n Flytta markören till nästa rad + C-p Flytta markören till föregÃ¥ende rad - C-a Flytta markören till början av raden - C-e Flytta markören till slutet av raden + C-a Flytta markören till början av raden + C-e Flytta markören till slutet av raden - M-a Flytta markören till början av meningen - M-e Flytta markören till slutet av meningen + M-a Flytta markören till början av meningen + M-e Flytta markören till slutet av meningen ->> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull. - Dessa är de kommandon som används mest. +>> Prova alla dessa kommandon nÃ¥gra gÃ¥nger för tränings skull. + Dessa är de kommandon som används mest. -Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som -flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som +TvÃ¥ andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som +flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som flyttar den till slutet av texten. -På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste -använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man -också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det +PÃ¥ en del tangentbord är "<" placerad över komma, sÃ¥ att man mÃ¥ste +använda skift för att fÃ¥ fram den. PÃ¥ dessa tangentbord mÃ¥ste man +ocksÃ¥ använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det bli M-komma. ->> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen. - Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen. +>> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen. + Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen. ->> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen. - Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen. +>> Prova ocksÃ¥ M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen. + Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen. -Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om -terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n -och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla -slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått -lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att -använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker -att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har -lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig +Du kan ocksÃ¥ flytta markören med hjälp av piltangenterna, om +terminalen har piltangenter. Vi föreslÃ¥r att du lär dig C-b, C-f, C-n +och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera pÃ¥ alla +slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fÃ¥tt +lite träning i att använda Emacs, att det gÃ¥r mycket snabbare att +använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker +att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har +lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig de mer avancerade kontrollfunktionerna. -De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de +De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent -så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv -talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder -C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska -argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före +sÃ¥ finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv +talet medan du hÃ¥ller ned META-tangenten. Vi föreslÃ¥r att du använder +C-u för det fungerar pÃ¥ alla slags terminaler. Det numeriska +argumentet kallas ocksÃ¥ för "prefixargument" eftersom det skrivs före kommandot. -Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt. +Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören Ã¥tta steg framÃ¥t. ->> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du - kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando. +>> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument sÃ¥ att du + kommer sÃ¥ nära den här raden som möjligt med ett enda kommando. -De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett -repeterat utförande men det finns kommandon som använder det -annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills, -använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av -dess värde, gör kommandot något annat. +De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett +repeterat utförande men det finns kommandon som använder det +annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills, +använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av +dess värde, gör kommandot nÃ¥got annat. C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument -till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller -ned så många rader som argumentet anger, istället för så många -skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader -uppåt. +till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller +ned sÃ¥ mÃ¥nga rader som argumentet anger, istället för sÃ¥ mÃ¥nga +skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader +uppÃ¥t. >> Prova C-u 8 C-v nu. -Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta -tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v. +Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppÃ¥t. Om du önskar flytta +tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v. -Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller -MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt område på sidan -av Emacs-fönstret, en så kallad rullningslist. Genom att klicka i den -med musen kan du rulla texten. +Om du använder ett fönstersystem, som X eller MS-Windows, finns det +troligen ett rektangulärt omrÃ¥de pÃ¥ sidan av Emacs-fönstret, en sÃ¥ +kallad rullningslist. Genom att klicka i den med musen kan du rulla +texten. ->> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området - på rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i - texten beroende på var i rullningslisten du trycker. +Om din mus har ett rullningshjul kan även den användas för att rulla +texten. ->> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den - mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende - på hur du för musen. +* OM EMACS SLUTAR SVARA +----------------------- +Om Emacs slutar att reagera pÃ¥ kommandon kan du lugnt stoppa dem genom +att trycka C-g. Du kan ocksÃ¥ använda C-g för att stoppa ett kommando +som tar för lÃ¥ng tid att utföra. -* OM EMACS HÄNGER ------------------ +Det är ocksÃ¥ möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt +argument eller början pÃ¥ ett kommando som du inte önskar att utföra. -Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom -att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando -som tar för lång tid att utföra. +>> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument pÃ¥ 100 och tryck + C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att + du avbröt argumentet med C-g. -Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt -argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra. +Om du av misstag slÃ¥r blir du kvitt detta med ett C-g. ->> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck - C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att - du avbröt argumentet med C-g. -Om du av misstag slår blir du kvitt detta med ett C-g. - - -* SPÄRRADE KOMMANDON +* SPÄRRADE KOMMANDON -------------------- -En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall -använda dem av misstag. +En del Emacs-kommandon är "spärrade" sÃ¥ att nybörjare inte skall +använda dem av misstag. -Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett -meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om -du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando. +Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett +meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att frÃ¥ga om +du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando. -Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som -svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando, -svarar du "n" på frågan. +Om du verkligen önskar att utföra kommandot skriver du , +(mellanslagstangenten) som svar pÃ¥ frÃ¥gan. Normalt, om du inte önskar +att utföra detta kommando, svarar du "n" pÃ¥ frÃ¥gan. ->> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando). - Skriv n som svar på frågan. +>> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando). + Skriv n som svar pÃ¥ frÃ¥gan. -* FÖNSTER +* FÖNSTER --------- -Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text. -Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi -förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till -det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt: +Emacs kan ha flera "fönster" där varje kan visa sin egen text. Vi +kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi +förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till +det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt: - C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster). + C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster). -Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där -markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster +Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där +markören stÃ¥r sÃ¥ att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster tas bort. ->> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l. +>> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l. >> Tryck C-h k C-f. - Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder - för att visa dokumentationen för C-f-kommandot. + Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder + för att visa dokumentationen av C-f-kommandot. ->> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner. +>> SlÃ¥ C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner. -Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig -eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet -KONTROLL-x. Det är faktisk många kommandon som startar med KONTROLL-x -och många av dem har med filer, skärmbilder och liknande saker att -göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra tecken långa. +Kommandot skiljer sig lite frÃ¥n andra kommandon du har lärt dig +eftersom det bestÃ¥r av tvÃ¥ tecken. Det startar med tecknet KONTROLL-x. +Det finns mÃ¥nga kommandon som startar med KONTROLL-x och mÃ¥nga av dem +har med filer, skärmbilder och liknande saker att göra. Dessa +kommandon är tvÃ¥, tre eller fyra tecken lÃ¥nga. * SKRIVA OCH TA BORT TEXT ------------------------- -Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in -texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och -sätts in direkt. Skriv (retur-tangenten) för att sätta in en -radbrytning. +Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in texten. +Vanliga tecken, som A, 7, *, etc., sätts in direkt när du skriver dem. +Tryck pÃ¥ för att sätta in en radbrytning. (Det är den tangent +pÃ¥ tangentbordet som ibland är märkt med "Enter") -Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka . - är en tangent på tangentbordet -- samma som du normalt -använder utanför Emacs för att ta bort det senaste tecknet du skrivit. -Det är vanligen en stor tangent några rader ovanför retur-tangenten, -och den är vanligtvis märkt "Delete, "Del" eller "Backspace". +För att radera tecknet omedelbart före aktuell markörposition, tryck +pÃ¥ . Det är tangenten pÃ¥ tangentbordet som vanligtvis är markerad +med "Backspace" -- det är samma tangent som du normal använder för att +radera det sist inmatade tecknet utanför Emacs. -Om den stora tangenten är märkt med "Backspace" så är det den du -använder för . Det kan finnas en annan tangent som är märkt -med "Delete" men det är inte . +Det kan finnas en annan tangent pÃ¥ ditt tangentbordet som är märkt med +"Delete", men det är inte den vi menar med . -Generellt raderar tecknet precis före den aktuella -markörspositionen. +>> Gör detta nu: Skriv in nÃ¥gra tecken och ta bort dem genom att + använda . Var inte rädd för att skriva i den här filen, du + kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta + är bara en lokal kopia. ->> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att - använda . Var inte rädd för att skriva i den här filen, - du kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. - Detta är bara en lokal kopia. +När en rad blir för lÃ¥ng för att rymmas pÃ¥ en skärmbredd sÃ¥ fortsätter +den pÃ¥ raden under. Om du använder ett fönstersystem, visas smÃ¥ böjda +pilar i det lilla utrymmet pÃ¥ bägge sidor om textmassan (i vänster och +höger marginal) för att ange var en rad fortsätter, Om du använder +en textterminal anges med ett bakstreck (”\”) i kolumnen längst till +höger att raden fortsätter. -När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter -den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett -fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen -indikerar att raden fortsätter. +>> Skriv in lite text sÃ¥ att du kommer till slutet av raden och + fortsätt att skriva lite till. Du kommer dÃ¥ att se hur + fortsättningstecknet ser ut. ->> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och - fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur - fortsättningstecknet ser ut. - ->> Använd för att radera texten tills raden ryms på en - skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna. +>> Använd för att radera texten tills raden ryms pÃ¥ en + skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer dÃ¥ att försvinna. Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera -radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om -resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en -skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken. +radbrytningen mellan tvÃ¥ rader slÃ¥s dessa samman till en. Om +resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en +skärmbredd, sÃ¥ kommer den att visas med ett fortsättningstecken. ->> Flytta markören till början av en rad och tryck . - Detta kommer att klistra ihop raden med raden över. +>> Flytta markören till början av en rad och tryck . + Detta kommer att klistra ihop raden med raden över. ->> Tryck för att sätta in radbrytningen du tog bort. +>> Tryck för att sätta in radbrytningen du tog bort. -Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta -gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det -skrivas flera gånger. +Tänk pÃ¥ att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta +gäller ocksÃ¥ texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det +skrivas flera gÃ¥nger. ->> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********. +>> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********. -Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i -Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en -översikt över kommandon för radering: +Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva nÃ¥got i +Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader ocksÃ¥. Här är en +översikt över kommandon för radering: - Raderar tecknet som står precis före markören - C-d Raderar tecknet som står precis under markören + Raderar tecknet som stÃ¥r precis före markören + C-d Raderar tecknet som stÃ¥r precis under markören - M- Raderar ordet precis före markören - M-d Raderar ordet precis efter markören + M- Raderar ordet precis före markören + M-d Raderar ordet precis efter markören - C-k Raderar från markören till slutet av raden + C-k Raderar frÃ¥n markören till slutet av raden M-k Raderar till slutet av stycket -Lägg märke till att och C-d kontra M- och M-d -följer mönstret som började med C-f och M-f. ( är inte precis -ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k -fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan). - -Du kan också ta bort vilken del som helst av texten med hjälp av -följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill -ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av -området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två -positionerna. - ->> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke. ->> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set" - längst ner på skärmen. ->> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i +Lägg märke till att och C-d kontra M- och M-d följer +mönstret som började med C-f och M-f. ( är inte precis ett +kontrolltecken men lÃ¥t oss inte bry oss om det.) C-k och M-k fungerar +pÃ¥ liknande sätt som C-e och M-e när det gäller rader respektive +meningar. + +Du kan ocksÃ¥ ta bort en del av en texten med hjälp av följande +allmänna metod. Flytta till ena änden av det omrÃ¥de du vill ta bort +och tryck C-. ( är mellanslagstangenten.) Flytta sedan till +andra änden av omrÃ¥det du vill ta bort. När du gör det markerar Emacs +texten mellan markören och den plats där du tryckte C-. Slutligen, +tryck C-w. Detta tar bort texten mellan de tvÃ¥ positionerna. + +>> Flytta markören till bokstaven D i föregÃ¥ende stycke. +>> Tryck C-. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set" + längst ner pÃ¥ skärmen. +>> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod pÃ¥ andra raden i stycket. ->> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före +>> Tryck C-w. Detta tar bort texten frÃ¥n och med D fram till just före o. Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text -är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte -kan det. Återinsättning av borttagen text kallas "återhämtning" -(yanking). Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än -ett tecken sparar undan texten (så att den kan återhämtas) medan -kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum -inte sparar någonting (och den texten kan alltså inte återhämtas). - ->> Flytta markören till början av en rad som inte är tom. - Tryck C-k för att ta bort texten på raden. ->> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma +är att "borttagen" text kan sättas tillbaka (var som helst), medan +raderad text inte kan det pÃ¥ det sättet. (Du kan dock Ã¥ngra en +radering--se nedan.) Återinsättning av borttagen text kallas +"Ã¥terhämtning" (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som +tar bort fler än ett tecken sparar undan texten (sÃ¥ att den kan +Ã¥terhämtas) medan kommandon som bara raderar ett tecken, eller bara +raderar tomma rader och mellanrum inte sparar nÃ¥gonting (och den +texten kan alltsÃ¥ inte Ã¥terhämtas). och C-d raderar i det enkla +fallet utan argument. Med argument sÃ¥ tar de bort i stället. + +>> Flytta markören till början av en rad som inte är tom. + Tryck C-k för att ta bort texten pÃ¥ raden. +>> Tryck C-k en gÃ¥ng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma raden som var kvar. -Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och -att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden +Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten pÃ¥ raden och +att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten pÃ¥ raden under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den -raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara -en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma -raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det. - -Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking). -(Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som -tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma -plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en +raderar sÃ¥ mÃ¥nga rader OCH innehÃ¥llet i dem. Detta är alltsÃ¥ inte bara +en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tvÃ¥ rader samt de tomma +raderna, medan C-k tvÃ¥ gÃ¥nger inte kommer att göra det. + +Att sätta in borttagen text kallas att "Ã¥terhämta" den (yanking). +(Tänk pÃ¥ det som att du rycker, eller drar, tillbaka nÃ¥gon text som +tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma +plats som där den blev borttagen, eller sÃ¥ kan du sätta in den pÃ¥ en annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan -fil. Du kan också hämta tillbaka samma text flera gånger så att du får -flera lika förekomster av den. +fil. Du kan ocksÃ¥ hämta tillbaka samma text flera gÃ¥nger sÃ¥ att du fÃ¥r +flera kopior av den. NÃ¥gra andra textredigerare kallar "ta bort" och +"Ã¥terhämta" att "klippa ut" respektive "klistra in" (Se ordlistan i +Emacs-manualen) -Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar -tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är. +Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar +tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är. ->> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten. +>> Prova: Gör C-y för att fÃ¥ tillbaka texten. -Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas -samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång. +Om du gör flera C-k i rad sÃ¥ kommer all bortagen text att sparas +samlat sÃ¥ att ett C-y Ã¥terhämtar alla raderna pÃ¥ en gÃ¥ng. ->> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger. +>> Prova detta. Tryck C-k ett par gÃ¥nger. -Och hämta så tillbaka igen: +Och hämta sÃ¥ tillbaka igen: ->> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen. - Så kopierar man text. +>> Tryck C-y. Flytta markören nÃ¥gra rader ned och tryck C-y igen. + SÃ¥ kopierar man text. -Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du -har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste -texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte -förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har -använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y -ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om -och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har -nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att -behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den -återtagna texten där den är. +Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du +har redan tagit bort nÃ¥got nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste +texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte +förlorad. Du kan fÃ¥ tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har +använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y +ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om +och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har +nÃ¥tt den önskade texten behöver du inte göra nÃ¥got ytterligare för att +behÃ¥lla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den +Ã¥tertagna texten där den är. -Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka +Om du gör M-y tillräckligt mÃ¥nga gÃ¥nger kommer du att komma tillbaka till startpunkten (texten som sist blev borttagen). ->> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även - denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck - M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera - M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den - första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du +>> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även + denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck + M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera + M-y och se vad du fÃ¥r. Fortsätt med detta tills du fÃ¥r tillbaka den + första raden igen och sedan nÃ¥gra gÃ¥nger till. Om du vill kan du prova med positiva och negativa argument till M-y. -* ÅNGRA +* ÅNGRA ------- -Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du -upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo). +Om du gör en förändring i texten och sedan Ã¥ngrar dig, sÃ¥ kan du +upphäva ändringen med Ã¥ngra-kommandot C-/. -Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist -utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje -repetition upphäva ett kommando till. +Normalt kommer C-/ upphäva förändringen som gjordes av det sist +utförda kommandot. Om du repeterar C-/ flera gÃ¥nger kommer varje +repetition upphäva ett kommando till. -Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas -inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon), -och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om -upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs -för att ångra inskriven text. +Det finns tvÃ¥ undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas +inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon), +och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om +upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-/ som behövs +för att Ã¥ngra inskriven text. ->> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den - igen. +>> Ta bort den här raden med C-k, hämta sedan tillbaka den med C-/. -C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt -som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det -olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord. -Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram -C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere. +C-_ är ett alternativt Ã¥ngra-kommandot. Den fungerar exakt pÃ¥ samma +sätt som C-/. PÃ¥ vissa textterminaler skickar C-/ faktiskt C-_ till +Emacs. Även C-x u fungerar precis som C-/, men är inte lika enkelt att +skriva. -Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering. +Ett numeriskt argument till C-/, C-_ eller C-x u medför upprepning. -Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra +Du kan Ã¥ngra radering av text precis pÃ¥ samma sätt som du kan Ã¥ngra att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera -någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För -ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit. +nÃ¥gonting pÃ¥verkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För +Ã¥ngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit. * FILER ------- -För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga -den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du -avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find) -denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit). - -Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många -sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör -kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att -undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och -med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett -nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop. - -Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad -som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten -"--:-- TUTORIAL.sv". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på -filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.sv" -och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil -du än är inne i så kommer filnamnet stå där. - -En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange -vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument -från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter -att du gett kommandot +För att texten du har förändrat skall sparas permanent mÃ¥ste du lägga +den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du +avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find) +denna fil. Detta kallas ocksÃ¥ för att besöka filen (visit). + +Att finna en fil innebär att du ser filens innehÃ¥ll i Emacs. PÃ¥ mÃ¥nga +sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör +kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att +undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och +med när du sparar filen kommer Emacs att behÃ¥lla originalet under ett +nytt namn, som backup, ifall du senare Ã¥ngrar alltihop. + +Om du tittar nästan längst ner pÃ¥ skärmbilden sÃ¥ kommer du se en rad +som börjar med minustecken, och som startar med "--:-- TUTORIAL.sv" +eller nÃ¥got snarlikt. Denna del av skärmbilden visar normalt namnet pÃ¥ +filen du besöker. Just nu besöker du din personlig kopia av +vägledningen till Emacs, vilken heter "TUTORIAL.sv". Vilken fil du än +är inne i sÃ¥ kommer filnamnet stÃ¥ där. + +En annan sak med kommandot för att finna filer är att du mÃ¥ste ange +vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett +argument". I detta fall är argumentet namnet pÃ¥ filen. Efter att du +gett kommandot C-x C-f Finn en fil -kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den -nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när -den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon -för att förändra filnamnet. +kommer Emacs frÃ¥ga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns pÃ¥ den +nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när +den används pÃ¥ det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon +för att förändra filnamnet. -När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du +När du skriver in filnamnet, eller nÃ¥got annat i minibufferten, kan du avbryta med kommandot C-g. ->> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och - avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att - du inte finner någon fil. +>> Skriv C-x C-f och sÃ¥ C-g. Detta avbryter minibufferten och + avbryter ocksÃ¥ C-x C-f kommandot som använde minibufferten. SÃ¥ att + du inte finner nÃ¥gon fil. -När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du för att -utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram -filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt. +När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du för att +utföra kommandot. Minibufferten försvinner och C-x C-f kommandot börja +leta efter filen. -Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja -redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta -kommando +FilinnehÃ¥llet visas nu upp pÃ¥ skärmen och du kan börja redigera +innehÃ¥llet. När du vill spara filen kan du använda detta kommando C-x C-s Spara fil -Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs -kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går -förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i +Detta sparar texten pÃ¥ skärmen till filen. Första gÃ¥ngen detta görs +kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn sÃ¥ att den inte gÃ¥r +förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i slutet av det ursprungliga filnamnet. -När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som -blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om -systemet kraschar. +När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet pÃ¥ filen som +blev sparad. Du bör spara ofta sÃ¥ att du inte förlorar sÃ¥ mycket om +systemet kraschar. (Se kapitlet om sparautomatik nedan.) ->> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning. - Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst - på skärmbilden. +>> Skriv C-x C-s TUTORIAL.sv . + Detta sparar den här handledningen i en fil med namnet TUTORIAL + och "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst pÃ¥ skärmbilden. -Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller -för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar. -Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till -att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i -filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa -filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en +Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller +för att titta pÃ¥ den. Du kan ocksÃ¥ finna en fil som inte existerar. +Det är sÃ¥ man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till +att börja med, och sätt igÃ¥ng med att skriva texten som skall in i +filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa +filen med den text du har skrivit. FrÃ¥n och med detta editerar du en fil som existerar. * BUFFERTAR ----------- -Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta -att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna -den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer -öppna i Emacs. +Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta +att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna +den pÃ¥ nytt med C-x C-f. PÃ¥ sÃ¥ sätt kan du ha ett stort antal filer +öppna i Emacs. ->> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo . - Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda - C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.sv för att komma - tillbaka till den här vägledningen. - -Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När -du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista -över existerande buffertar i Emacs kan du skriva +Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När +du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista +över existerande buffertar i Emacs kan du skriva C-x C-b Listning av buffertar. >> Prova C-x C-b nu. -Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på -den fil som innehållet kommer från. Vilken text du än ser i ett -Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert. +Se hur varje buffert har ett namn och att de ocksÃ¥ kan ha namnet pÃ¥ +den fil som innehÃ¥llet kommer frÃ¥n. Vilken text du än ser i ett +Emacs-fönster sÃ¥ tillhör den alltid en buffert. ->> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan. +>> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan. -När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången. -Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert -så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som -motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x -C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det +När du har flera buffertar sÃ¥ är bara en av dem "gällande" Ã¥t gÃ¥ngen. +Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert +sÃ¥ mÃ¥ste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som +motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x +C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det kommandot anger du buffertens namn. ->> Skriv C-x b foo för att gå tillbaka till bufferten "foo" - som innehåller texten i filen "foo". Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv - för att komma tillbaka till den här handledningen. +>> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo . + Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv för att komma tillbaka till + den här handledningen. -Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan -katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med -C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert. +Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan +katalogdel.) Det är dock inte alltid sÃ¥. Bufferlistan du skapar med +C-x C-b visar alltid namnen pÃ¥ varje buffert. -All text du ser i ett Emacsfönster är alltid del av någon buffert. En -del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten -"*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som +All text du ser i ett Emacsfönster är alltid del av nÃ¥gon buffert. En +del buffertar är inte knutna till nÃ¥gon fil, till exempel bufferten +"*Buffer List*". Det är den buffert som innehÃ¥ller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller -någon fil. Den innehåller de meddelanden som visas på den nedersta +nÃ¥gon fil. Den innehÃ¥ller de meddelanden som visas pÃ¥ den nedersta raden i Emacs sessionen. ->> Skriv C-x b *Messages* för att se meddelandebufferten. - Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv för att återgå till den här +>> Skriv C-x b *Messages* för att se meddelandebufferten. + Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv för att Ã¥tergÃ¥ till den här handledningen. -Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer -inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i -bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den -första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du -behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är -omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x -C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot +Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, sÃ¥ kommer +inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i +bufferten. Skapande och redigering av den nya filen pÃ¥verkar inte den +första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocksÃ¥ att du +behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är +omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x +C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot C-x s Spara buffertar -C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du +C-x s frÃ¥gar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du vill spara eller ej. ->> Sätt in en rad med text och spara med C-x s - Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten - TUTORIAL.sv. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes). +>> Sätt in en rad med text och spara med C-x s + Du skall nu fÃ¥ frÃ¥gan om du önskar spara bufferten + TUTORIAL.sv. Svara ja pÃ¥ frÃ¥gan genom att trycka "y" (yes). -* UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN +* UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN ------------------------------- -Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller -META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett -"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter: +Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller +META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett +"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tvÃ¥ varianter: - C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken. - M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett + C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken. + M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett kommandonamn. -Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de -kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett några av dem, C-x -C-f för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot -för att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora -förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar +Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de +kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett nÃ¥gra av dem, C-x +C-f för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot +för att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora +förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar innan Emacs avslutas. -C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan -återvända till samma Emacs senare. - -På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera -till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få -tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'. +Om du använder ett fönstersystem behöver du inte nÃ¥got speciellt +kommando för att byta till ett annat program. Du kan göra det med +musen eller med ett kommando till fönsterhanteraren. Men om du +använder en textterminal, som bara kan visa ett program Ã¥t gÃ¥ngen, sÃ¥ +mÃ¥ste du avbryta Emacs för att flytta till ett annat program. -På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under -Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan -återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I -detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'. +C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* sÃ¥ att du kan +Ã¥tervända till samma Emacs senare. När Emacs körs frÃ¥n en textterminal +sÃ¥ avbryts Emacs med C-z, dvs du Ã¥tergÃ¥r till kommandoskalet utan att +Emacsprocessen förstörs. I de flesta vanliga kommandoskalen sÃ¥ kan man +Ã¥tergÃ¥ till Emacs med kommandot 'fg' eller med '%emacs'. -C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta +C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra -applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera -suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har -tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z -istället för att avsluta. +applikationer. -Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig +Det finns mÃ¥nga C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig hittills: C-x C-f Finn fil C-x C-s Spara fil - C-x s Spara några buffertar + C-x s Spara nÃ¥gra buffertar C-x C-b Lista buffertar C-x b Byt buffert C-x C-c Avsluta Emacs - C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster - C-x u Ångra - -Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan -eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är -replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När -du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med -M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här -fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s" och -Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. ( är -tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller -skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Avsluta + C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster + C-x u Ångra + +Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan +eller bara i vissa lägen. Ett exempel pÃ¥ ett sÃ¥dant kommando är +replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När +du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med +M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här +fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s" och +Emacs kommer dÃ¥ att fylla i kommandonamnet. ( är +tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller +skifttangenten nära den vänstra kanten pÃ¥ tangentbordet.) Kör kommandot med . -Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall -ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste -avsluta bägge argumenten med . +Kommandot replace-string kräver tvÃ¥ argument, teckensträngen som skall +ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du mÃ¥ste +avsluta bägge argumenten med . ->> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad. - Skriv M-x repl sförändradändrad. +>> Flytta markören till den blanka raden tvÃ¥ rader under denna rad. + Skriv M-x repl sförändradändrad. - Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har - ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där - ordet förekom, från markören och nedåt. + Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har + ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" pÃ¥ alla platser där + ordet förekom, frÃ¥n markören och nedÃ¥t. * SPARAUTOMATIK --------------- -När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer -ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot -detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje -fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av -filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer -namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig -sätt kommer Emacs radera autosparfilen. +När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, sÃ¥ kommer +ändringarna att gÃ¥ förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot +detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje +fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av +filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" sÃ¥ kommer +namnet pÃ¥ autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen pÃ¥ vanlig +sätt kommer Emacs radera autosparfilen. -Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar -genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte -autosparfilen) och skriva M-x recover-file. När Emacs vill ha -bekräftelse svarar du yes för att återställa filen. +Om maskinen kraschar kan du Ã¥terfÃ¥ dina automatiskt sparade ändringar +genom att finna filen pÃ¥ vanlig sätt (filen du redigerade, inte +autosparfilen) och skriva M-x recover-file. När Emacs vill ha +bekräftelse svarar du yes för att Ã¥terställa filen. -* EKOOMRÅDE +* EKOOMRÅDE ----------- -Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas -på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas -"ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på -skärmbilden. +Om Emacs ser att du skriver kommandon lÃ¥ngsamt sÃ¥ kommer de att visas +pÃ¥ den nedersta raden i skärmbilden i ett omrÃ¥de som kallas +"ekoomrÃ¥de" (echo area). Detta omrÃ¥de innehÃ¥ller den nedersta raden pÃ¥ +skärmbilden. -* LÄGESRADEN +* LÄGESRADEN ------------ -Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser -ungefär ut så här: +Raden precis över ekoomrÃ¥det kallas "lägesrad" (mode line). Den ser +ungefär ut sÃ¥ här: --:** TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)----------------------- -Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar. +Raden innehÃ¥ller information om Emacs och texten du redigerar. -Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. NN% +Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. NN% visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten -befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är i -skärmbilden kommer det stå "Top" istället för " 0%" och om slutet av -filen är i skärmbilden kommer det stå "Bot". Om du ser på en fil där -hela texten passar in på en sida kommer det stå "All". - -Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat -sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på. - -Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i -filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil -kommer det inte stå något här, bara minustecken. - -Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket -redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental", -som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode). - -Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för -redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till -exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt -gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu. - -Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det -finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod -och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva -kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa -kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat -kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x -fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental. - -Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen -använda Text-läge. - ->> Skriv M-x text mode. - -Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon -högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar +befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är i +skärmbilden kommer det stÃ¥ "Top" istället för " 0%" och om slutet av +filen är i skärmbilden kommer det stÃ¥ "Bot". Om du ser pÃ¥ en fil där +hela texten passar in pÃ¥ en sida kommer det stÃ¥ "All". + +Bokstaven L följd av siffror anger positionen pÃ¥ ett annat +sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig pÃ¥. + +Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i +filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil +kommer det inte stÃ¥ nÃ¥got här, bara minustecken. + +Den del av lägesraden som stÃ¥r inom parentes visar vilket +redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental", +som du använder nu. Det är ett exempel pÃ¥ ett huvudläge (major mode). + +Emacs har mÃ¥nga olika huvudlägen. NÃ¥gra av dem är gjorda för +redigering av olika programmeringssprÃ¥k eller typer av text, till +exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge Ã¥t +gÃ¥ngen och lägesnamnet stÃ¥r alltid där det stÃ¥r Fundamental nu. + +Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det +finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod +och eftersom varje programmeringssprÃ¥k har sitt sätt att skriva +kommentarer pÃ¥ sÃ¥ mÃ¥ste de olika huvudlägena sätta in dessa +kommentarer pÃ¥ olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat +kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x +fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental. + +Om du skall redigera text, sÃ¥som den här filen, bör du troligen +använda Text-läge. + +>> Skriv M-x text-mode . + +Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i nÃ¥gon +högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare. -Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta -kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite +Varje huvudläge gör vanligtvis smÃ¥ förändringar som denna och de flesta +kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite annorlunda. -För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva +För att fÃ¥ fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva C-h m. ->> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av - skärmbilden. ->> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från - Fundamental-läget. ->> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden. - -Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode). -Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje -sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och -oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en -kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls. - -Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är -radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs -rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir -för lång. - -Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill -mode. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att -upprepa M-x auto fill mode. Om läget är avslaget slår -kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar -läget". - ->> Skriv M-x auto fill mode nu. Skriv så in en rad med - "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för +>> Använd C-l C-l för att fÃ¥ denna rad överst pÃ¥ skärmbilden. +>> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig frÃ¥n + Fundamental-läget. +>> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen frÃ¥n skärmbilden. + +Huvudläge kallas sÃ¥ för att det även finns sidolägen (minor mode). +Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje +sidoläge kan stängas av och pÃ¥ oberoende av andra sidolägen och +oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en +kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls. + +Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är +radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är pÃ¥ bryter Emacs +rader mellan ord automatisk när du skriver in text sÃ¥ att en rad blir +för lÃ¥ng. + +Du kan slÃ¥ pÃ¥ radbrytningsläget genom att skriva M-x auto-fill-mode +. När läget är pÃ¥slaget kan du slÃ¥ av det igen genom att +upprepa M-x auto-fill-mode . Om läget är avslaget slÃ¥r +kommandot pÃ¥ det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar +läget". + +>> Skriv M-x auto-fill-mode nu. Skriv sÃ¥ in en rad med + "asdf " tills raden delar sig. Du mÃ¥ste sätta in blanktecken, för Auto Fill bryter bara raden mellan ord. -Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta -genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot +Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta +genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot genom ett numeriskt argument. ->> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in - någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre - än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom - att använda C-x f en gång till. +>> Skriv C-x f med ett argument pÃ¥ 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in + nÃ¥gon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre + än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom + att använda C-x f en gÃ¥ng till. -Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto -Fill att kunna omformattera raderna för dig. -För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet -du önskar att omformatera. +Om du gör förändringar mitt i en rad sÃ¥ kommer inte sidoläget Auto +Fill att kunna omformattera raderna för dig. +För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet +du önskar att omformatera. ->> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q. +>> Flytta markören in i föregÃ¥ende stycke och tryck M-q. -* SÖKNING +* SÖKNING --------- -Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande -bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du -söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där -teckensträngen uppträder. - -Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra -redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att -sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka -efter. - -Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r -för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än. - -När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search" -dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget -inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar -efter. avslutar sökandet. - ->> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en - bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång - du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu - har du sökt efter ordet "markör" en gång. ->> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet - "markör". ->> Tryck nu på fyra gånger och se hur markören flyttar sig ->> Tryck för att avsluta sökandet. - -Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå -till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och -markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa -förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till. -Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela -att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet. - -Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder -på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat -den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så -fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i -Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas. - -Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker kommer -du lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad -och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till -exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m", -och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första -förekomsten av "ma". Tryck nu . Detta avlägsnar "a" från -söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första -förekomsten av "m". - -Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken -så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen, -så som C-s och C-r. - -C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen -EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i -texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för -C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända. - - -* FLERA FÖNSTER +Emacs kan söka efter textsträngar (en "sträng" är en grupp med +sammanhängande bokstäver) antingen framÃ¥t eller bakÃ¥t i texten. När du +söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där +teckensträngen uppträder. + +Sökmetoden i Emacs är inkrementell. Detta betyder att sökandet fortgÃ¥r +medan du skriver in teckensträngen du skall söka efter. + +Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framÃ¥t och C-r +för att söka bakÃ¥t. MEN VÄNTA! Prova dem inte än. + +När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search" +dyker upp i eko-omrÃ¥det. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget +inkrementell sökning och väntar pÃ¥ att du skall skriva in det du letar +efter. avslutar sökandet. + +>> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu lÃ¥ngsamt, en + bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gÃ¥ng + du skriver en bokstav sÃ¥ att du ser vad som sker med markören. Nu + har du sökt efter ordet "markör" en gÃ¥ng. +>> Skriv C-s en gÃ¥ng till för att söka efter nästa förekomst av ordet + "markör". +>> Tryck nu pÃ¥ fyra gÃ¥nger och se hur markören flyttar sig +>> Tryck för att avsluta sökandet. + +SÃ¥g du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gÃ¥ +till den första förekomsten av texten som du har skrivit sÃ¥ lÃ¥ngt, och +markerar träffen sÃ¥ att du ser var den är. För att gÃ¥ till nästa +förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gÃ¥ng till. +Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela +att sökandet har misslyckats. C-g avbryter ocksÃ¥ sökandet. + +Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker kommer den +sökningen att Ã¥tergÃ¥ till en tidigare plats. Om du skriver +precis efter att du skrivit C-s för att gÃ¥ till nästa förekomst av +söksträngen, kommer att flytta markören tillbaka till en +tidigare förekomst. Om det inte finns nÃ¥gra tidigare förekomster sÃ¥ +raderar sista tecknet i söksträngen. Om du till exempel skriver +"m" för att söka efter den första förekomsten av "m", och sedan +trycker "a" sÃ¥ kommer markören flytta sig till första förekomsten av +"ma". Tryck nu . Detta avlägsnar "a" frÃ¥n söksträngen, och +markören flyttar sig tillbaka till den första förekomsten av "m". + +Om du är mitt i en sökning och trycker ett kontroll- eller meta-tecken +sÃ¥ avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen, +sÃ¥ som C-s och C-r. + +C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen +EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i +texten mÃ¥ste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller ocksÃ¥ för +C-r, bortsett frÃ¥n att riktningen pÃ¥ sökningen är den omvända. + + +* FLERA FÖNSTER --------------- -En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på -skärmen samtidig. +En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert pÃ¥ +skärmen samtidig. (Notera att Emacs använder termen "ramar" +(frames), som beskrivs i nästa kapitel, för det som en del andra +program kallar för "fönster" (windows). Emacs-manualen innehÃ¥ller en +ordlista över Emacs-termer. ->> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltså - KONTROLL-L, inte KONTROLL-1). +>> Flytta markören till den här raden och tryck C-l C-l. ->> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två - fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i - det övre fönstret. +>> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i tvÃ¥ + fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. + Redigeringsmarkören stannar i det övre fönstret. ->> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret. +>> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret. (Om du inte har META-tangenten trycker du C-v.) ->> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det - nedre fönstret. - ->> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp - och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre - fönstret. - ->> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre - fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det - gjorde när du lämnade det. - -Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två -fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det -är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon -fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster -för det valda fönstret (selected window). - -Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och -använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören -i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig -i det andra fönstret. - -C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har -META-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt samtidigt -som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna -KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de -"modifierar" de andra tangenterna du trycker. - -Om du inte har META-tangenten och använder istället är -ordningsföljden viktig. Du måste trycka följt av KONTROLL-v, -KONTROLL- v fungerar inte. Det är för att är ett tecken i -sig och inte en äkta "modifierare". - ->> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre - fönstret. - -Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha -försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det -som markören står i." - -Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x -C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra -fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt +>> Skriv C-x o ("o" för "other") för att flytta markören till det + nedre fönstret. +>> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp + och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre + fönstret. + +>> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre + fönstret. Markören i det övre fönstret stÃ¥r pÃ¥ samma plats som det + gjorde när du lämnade det. + +Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de tvÃ¥ +fönstren. Det valda fönstret, där de flesta redigeringarna äger rum, är +det med den tydligaste markören, som blinkar när du inte skriver. De +andra fönstren har sin egen markörposition. Om du kör Emacs under ett +fönstersystem, ritas dessa markörer som en tom ruta som inte blinkar.. + +Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och +använder det andra fönstret för referenser. Utan att lämna det valda +fönstret du kan använda C-M-v för att rulla det andra fönstret. + +C-M-v är ett exempel pÃ¥ en KONTROLL-META-kombination. Om du har META- +eller Alt-tangenten hÃ¥ller du bÃ¥de KONTROLL och META nedtryckt +samtidigt som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av +tangenterna KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar sÃ¥ +att de "modifierar" de andra tangenterna du trycker. + +Om du inte har META-tangenten och använder istället är +ordningsföljden viktig. Du mÃ¥ste trycka följt av KONTROLL-v, +KONTROLL- v fungerar inte. Det är för att är ett tecken i +sig och inte en äkta "modifierare". + +>> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre + fönstret. + +Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha +försvunnit. Tänk pÃ¥ detta kommando som "BehÃ¥ll bara ett fönster, det +som markören stÃ¥r i." + +Du mÃ¥ste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x +C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra +fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt oberoende. -Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika +Här är ett annat sätt att använda tvÃ¥ fönster till att visa tvÃ¥ olika filer: ->> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med . - Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret. - Markören flyttats också dit. +>> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med . + Den nya filen kommer dÃ¥ att dyka upp i det nedre fönstret. + Markören flyttats ocksÃ¥ dit. + +>> Skriv C-x o för att gÃ¥ tillbaka till det övre fönstret och C-x + 1 för att bli kvitt det nedre igen. + +* MULTIPLA RAMAR +---------------- + +Emacs kan ocksÃ¥ skapa flera "ramar". En ram är vad vi kallar en +samling av fönster tillsammans med menyer, rullningslister, ekoomrÃ¥de +etc. Det som Emacs kallar för ram kallar de flesta andra program för +fönster. Flera grafiska ramar kan visas pÃ¥ skärmen samtidigt. PÃ¥ en +textterminal kan bara en ram visas Ã¥t gÃ¥ngen. + +>> Skriv M-x make-frame . + En ny ram visas pÃ¥ din skärm. + +Du kan göra allt du gjorde i den första ramen i den här nya ramen. Det +finns inget speciellt med den första ramen. ->> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x - 1 för att bli kvitt det nedre igen. +>> Skriv M-x delete-frame . + Ta bort den valda ramen. +Du kan ocksÃ¥ ta bort ramen genom den vanliga metod som tillhandahÃ¥lls +av fönstersystemet (ofta klickar man pÃ¥ knappen med symbolen "X" i +nÃ¥got av de övre hörnen.) Om den sista ramen tas bort pÃ¥ det här +sättet sÃ¥ avlutas Emacs. -* REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER +* REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER ----------------------------- -Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering" +Ibland kan du hamna i nÃ¥got som kallas "rekursiv redigering" (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt -huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)] -istället för (Fundamental). +huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stÃ¥ [(Fundamental)] +istället för (Fundamental). -För att komma ur rekursiv redigering trycker du . -Detta är ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att -bli kvitt extra fönster och för att komma ut ur minibufferten. +För att komma ur rekursiv redigering trycker du . +Detta är ett generellt brytkommando. Du kan ocksÃ¥ använda det för att +bli kvitt extra fönster och för att komma ut ur minibufferten. ->> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så - för att komma ut. +>> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv sÃ¥ + för att komma ut. -Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering. -Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument +Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering. +Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument under rekursiv redigering. -* MER HJÄLP +* MER HJÄLP ----------- -I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket -information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många -möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla -här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många -goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all -dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen +I denna vägledning har vi försökt inkludera precis sÃ¥ mycket +information att du kan börja använda Emacs. Det finns sÃ¥ mÃ¥nga +möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla +här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har mÃ¥nga +goda egenskaper. Emacs tillhandahÃ¥ller kommandon för att läsa all +dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen C-h. -För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den -hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h -? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du -har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon -hjälp kan du trycka C-g för att avbryta. +För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den +hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrÃ¥dig kan du trycka C-h +? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du +har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha nÃ¥gon +hjälp kan du trycka C-g för att avbryta. -(På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´, -så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under -tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen, -kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x -help.) +(Om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner pÃ¥ skärmen, kan du i +stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x help .) -Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c" -och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot. +Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c" +och en knappsekvens. Emacs ger dÃ¥ en beskrivning av kommandot. >> Skriv C-h c C-p. -Meddelandet skall då bli något i stil med: +Meddelandet skall dÃ¥ bli nÃ¥got i stil med: C-p runs the command previous-line -Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för -att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har -beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation, -tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig. +Detta ger dig namnet pÃ¥ funktionen. Eftersom funktionerna har +beskrivande namn kan de ocksÃ¥ fungera som en enkel dokumentation, +tillräckligt för att pÃ¥minna dig om kommandon du redan lärt dig. -Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT -eller ALT tangenten) v, är också tillåtna efter C-h c. +Flerteckenskommandon, sÃ¥ som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT +eller ALT tangenten) v, är ocksÃ¥ tillÃ¥tna efter C-h c. -För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k -istället för C-h c. +För att fÃ¥ mer information om ett kommando kan du använda C-h k +istället för C-h c. >> Skriv C-h k C-p. Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget -fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver -inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för -att först senare ta bort fönstret med C-x 1. +fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver +inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för +att först senare ta bort fönstret med C-x 1. -Här är fler varianter på C-h: +Här är fler varianter pÃ¥ C-h: C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet. @@ -1040,105 +1041,104 @@ H Detta ger den information Emacs har om funktionen som implementerar kommandot C-p. -Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler -som du kan ändra värde på för att anpassa Emacs beteende. Du måste -ange namnet på variabeln när Emacs frågar efter den. +Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler +som du kan ändra värde pÃ¥ för att anpassa Emacs beteende. Du mÃ¥ste +ange namnet pÃ¥ variabeln när Emacs frÃ¥gar efter den. - C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett + C-h a Kommando-apropÃ¥ (Command Apropos). Skriv in ett nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn - innehåller det nyckelordet. Alla dessa - kommandon kan aktiveras med META-x. För några - kommandon listas också de kombinationer bestående av - en eller två tecken som kör det kommandot. + innehÃ¥ller det nyckelordet. Alla dessa + kommandon kan aktiveras med META-x. För nÃ¥gra + kommandon listas ocksÃ¥ de kombinationer bestÃ¥ende av + en eller tvÃ¥ tecken som kör det kommandot. >> Skriv C-h a file. -Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där -"file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som +Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där +"file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file. ->> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några - gånger. +>> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det nÃ¥gra + gÃ¥nger. ->> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret. +>> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret. - C-h i Läs direktmanualen (alias Info). Detta kommando + C-h i Läs den bifogade manualen (alias Info). Detta kommando placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*" - där du kan läsa direkthjälpen för de paket som är - installerade i ditt system. Slå m emacs för - att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har - använt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig på en - guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter. - När du väl har tagit dig igenom den här - användarhandledningen så är det direktmanualen som är - din huvudsakliga källa till dokumentation. - - -* TILL SIST ------------ - -Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att -tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka -igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.) - -Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är -oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka -ett mail och klaga! + där du kan läsa hjälpen för de paket som är + installerade i ditt system. SlÃ¥ m emacs för + att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har + använt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig pÃ¥ en + guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter. + När du väl har tagit dig igenom den här + användarhandledningen sÃ¥ är det direktmanualen som är + din huvudsakliga källa till dokumentation. * MER FUNKTIONER ---------------- -Du kan lära dig mer om Emacs genom att läsa dess manual, antingen i -bokform eller on-line i Info (använd Hjälp-menyn eller skriv F10 h r). -Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering -(completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som förenklar +Du kan lära dig mer om Emacs genom att läsa dess manual, antingen i +bokform eller on-line i Info (använd Hjälp-menyn eller skriv F10 h r). +TvÃ¥ finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering +(completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som förenklar filhantering. -Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till +Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva -C-x b *M och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så -långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering +C-x b *M och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet sÃ¥ +lÃ¥ngt den kan räkna ut det frÃ¥n det du redan skrivit. Komplettering finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion". -Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess -subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och -operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i +Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess +subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och +operera pÃ¥ olika sätt pÃ¥ filerna. Dired finns beskrivet i Info i Emacs-manualen i noden "Dired". -Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner. +Manualen beskriver även mÃ¥nga andra Emacs funktioner. + +* SLUTORD +--------- + +För att avsluta Emacs använd C-x C-c. + +Den här handledningen är tänkt att vara förstÃ¥elig för alla nya +Emacs-användare. SÃ¥ om det är nÃ¥got som är oklart, klandra inte dig +själv, klaga! * KOPIERING ----------- -Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den -första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats -Lidell översatte den till Svenska. +Denna vägledning härstammar frÃ¥n en hel rad Emacs-vägledningar och den +första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats +Lidell översatte den till Svenska. This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and comes with permission to distribute copies on certain conditions: -Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001-2011 Free Software Foundation, Inc. +Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001-2016 Free Software Foundation, Inc. - Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies - of this document as received, in any medium, provided that the - copyright notice and permission notice are preserved, - and that the distributor grants the recipient permission - for further redistribution as permitted by this notice. +This file is part of GNU Emacs. - Permission is granted to distribute modified versions - of this document, or of portions of it, - under the above conditions, provided also that they - carry prominent notices stating who last altered them. + GNU Emacs is free software: you can redistribute it and/or modify + it under the terms of the GNU General Public License as published by + the Free Software Foundation, either version 3 of the License, or + (at your option) any later version. -The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the -same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of -GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism -("ownership") by using, writing, and sharing free software! + GNU Emacs is distributed in the hope that it will be useful, + but WITHOUT ANY WARRANTY; without even the implied warranty of + MERCHANTABILITY or FITNESS FOR A PARTICULAR PURPOSE. See the + GNU General Public License for more details. + + You should have received a copy of the GNU General Public License + along with GNU Emacs. If not, see . + +Please read the file COPYING and then do give copies of GNU Emacs to +your friends. Help stamp out software obstructionism ("ownership") by +using, writing, and sharing free software! ;;; Local Variables: -;;; coding: latin-1 +;;; coding: utf-8 ;;; sentence-end-double-space: nil ;;; End: -