1 Detta dokument är baserat på den engelska handledningen, som har
2 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation, Inc. Se slutet av
3 dokumentet för villkor och förutsättningar.
5 Detta är den Svenska användarhandledningen till Emacs.
7 Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (oftast
8 märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt
9 ALT eller EDIT). Istället för att skriva META eller CONTROL kommer vi
10 här att använda följande förkortningar:
12 C-<chr> betyder att du skall hålla ner kontrolltangenten samtidigt
13 som du skriver bokstaven <chr>. Alltså betyder C-f: håll ner
14 kontrolltangenten och tryck f.
15 M-<chr> betyder att du skall hålla ned META-, EDIT- eller
16 ALT-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om du inte har
17 någon META-, EDIT- eller ALT-tangent kan du trycka <ESC>,
18 släppa tangenten och sedan trycka bokstaven <chr>. När vi
19 skriver <ESC> avser vi ESC-tangenten.
21 Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
22 Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
23 kommando. Till exempel:
24 <<Tomma rader, av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför>>
25 >> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
26 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v.
27 Från och med nu bör du göra detta när du är färdig med en
30 Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från
31 skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du
32 bläddrar framåt i filen.
34 Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
35 i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
36 med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
37 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
38 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
40 >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
46 Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
48 C-v Flytta en skärmbild framåt.
49 M-v Flytta en skärmbild bakåt.
50 C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står
51 mitt på skärmbilden. (Det är kontroll-L, inte
54 >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
55 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
59 * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
60 ------------------------------
62 Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
63 förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
65 Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att använda
66 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
67 flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning på
68 skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
75 Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
80 >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
81 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
84 Detta är säkert lite enklare att förstå om du tänker på dessa
85 förkortningar: P för föregående (previous), N för nästa (next), B för
86 bakåt (backward) och F för framåt (forward). Detta är de grundläggande
87 kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda
88 dem hela tiden, så det är en stor fördel om du lär dig dem nu.
90 >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
92 >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
93 med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
96 Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
97 avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
100 >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
101 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
102 flyttar markören över radslutstecknet.
104 C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
106 >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
107 är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
108 raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
111 När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
112 kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
113 och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
114 försvinner ut ur skärmbilden.
116 >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
117 C-n och se vad som händer.
119 Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
120 flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
121 flyttar den ett ord bakåt.
123 >> Prova några M-f och M-b.
125 Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
126 slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
127 markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
130 >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
131 C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
132 placeringar av markören både i och mellan ord.
134 Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
135 M-b å den andra. Ofta används Meta-kommandon till språkrelaterade
136 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
137 till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
138 (bokstäver, rader, etc.).
140 Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
141 markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
142 och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
144 >> Prova några C-a och sedan några C-e.
145 Prova också några M-a och sedan några M-e.
147 Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
148 M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
149 inte verkar självklart är det ganska naturligt.
151 Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
152 (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
155 Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
156 kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
158 C-f Flytta markören ett steg framåt
159 C-b Flytta markören ett steg bakåt
161 M-f Flytta markören ett ord framåt
162 M-b Flytta markören ett ord bakåt
164 C-n Flytta markören till nästa rad
165 C-p Flytta markören till föregående rad
167 C-a Flytta markören till början av raden
168 C-e Flytta markören till slutet av raden
170 M-a Flytta markören till början av meningen
171 M-e Flytta markören till slutet av meningen
173 >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
174 Dessa är de kommandon som används mest.
176 Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (Meta mindre-än), som
177 flyttar markören till början av texten, och M-> (Meta större-än), som
178 flyttar den till slutet av texten.
180 På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
181 använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
182 också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
185 >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
186 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
188 >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
189 Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
191 Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
192 terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
193 och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
194 slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
195 lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
196 använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
197 att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
198 lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
199 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
201 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
202 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
203 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
204 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
205 så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
206 talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
207 C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
208 argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
211 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
213 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
214 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
216 De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
217 repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
218 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
219 använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
220 dess värde, gör kommandot något annat.
222 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
223 till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
224 ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
225 skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
228 >> Prova C-u 8 C-v nu.
230 Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
231 tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
233 Om du använder Emacs under X finns det troligen ett rektangulärt
234 område på högersidan av Emacs-fönstret, en så kallad
235 rullningslist. Denna kan du också använda för att förflytta dig i
238 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området
239 på rullningslisten. Detta borde flytta skärmbilden till en plats i
240 texten beroende på var i rullningslisten du tryckte.
242 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den
243 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
250 Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
251 att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
252 som tar för lång tid att utföra.
254 Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
255 argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
257 >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
258 C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
259 du avbröt argumentet med C-g.
261 Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
267 En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
268 använda dem av misstag.
270 Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
271 meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
272 du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
274 Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som
275 svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando,
276 svarar du "n" på frågan.
278 >> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando).
279 Skriv n som svar på frågan.
285 Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen
286 text. Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här
287 skall vi förklara hur man blir av med extra fönster för att komma
288 tillbaka till det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är
291 C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
293 Det är kontroll-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
294 markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
297 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
299 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
300 för att visa dokumentationen för C-f-kommandot.
302 >> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner.
304 Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig
305 eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet
306 kontroll-x. Det är faktisk många kommandon som startar med kontroll-x
307 och många av dem har med filer, skärmbilder och liknande saker att
308 göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra tecken långa.
311 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
312 -------------------------
314 Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in
315 texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och
316 sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en
319 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
320 <Delete> är en tangent på tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I
321 några fall fungerar också "Backspace" som <Delete> men inte alltid!
323 Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella
326 >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
327 använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du
328 kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta
329 är bara en lokal kopia.
331 När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
332 den på raden under. En backslash ("\") i slutet av högra marginalen
333 indikerar att raden fortsätter. Om du kör Emacs under X kommer du se
334 en liten pil som pekar ned till nästa rad.
336 >> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
337 fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
338 fortsättningstecknet ser ut.
340 >> Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms på en
341 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
343 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
344 radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
345 resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
346 skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
348 >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>.
349 Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
351 >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
353 Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
354 gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
355 skrivas flera gånger.
357 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
359 Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
360 Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
361 översikt över kommandon för radering:
363 <Delete> raderar tecknet som står precis före markören
364 C-d raderar tecknet som står precis under markören
366 M-<Delete> raderar ordet precis före markören
367 M-d raderar ordet precis efter markören
369 C-k raderar från markören till slutet av raden
370 M-k raderar till slutet av stycket
372 Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer
373 mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis
374 ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
375 fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan).
377 Du kan också ta bort vilken del som helst av bufferten med hjälp av
378 följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill
379 ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av
380 området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två
383 >> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke.
384 >> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
385 längst ner på skärmen.
386 >> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i
388 >> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före
391 När du raderar mer än ett tecken åt gången kommer Emacs att spara den
392 borttagna texten så att du han hämta tillbaka den igen. Denna text
393 kallas borttagen (killed). Att få tillbaka borttagen text kallas att
394 hämta den (yank). Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till
395 samma plats som där den blev borttagen eller så kan du sätta in den på
396 en annan plats i texten. Du kan också hämta tillbaka den flera gånger
397 så att du får flera lika förekomster av den. Kommandot för att hämta
398 tillbaka texten är C-y.
400 Lägg märke till att skillnaden mellan borttagen och raderad (deleted)
401 text är att borttagen text kan hämtas tillbaka, medan raderad text
402 inte kan det. Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler
403 än ett tecken sparar undan texten så att den kan bli återställd och
404 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
405 inte sparar någonting.
407 >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
408 Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
409 >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
412 Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
413 att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
414 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
415 raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
416 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
417 raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
419 För att hämta tillbaka den sist borttagna texten och placera den där
420 markören är, tryck C-y.
422 >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
424 Tänk på C-y som att du drar tillbaka något som någon tagit ifrån
425 dig. Notera att om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text
426 att sparas samlat så att ett C-y tar tillbaka alla raderna.
428 >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
430 Och hämta så tillbaka igen:
432 >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
433 Så kopierar man text.
435 Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
436 har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
437 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
438 förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
439 använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
440 ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
441 och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
442 nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
443 behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
444 återtagna texten där den är.
446 Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
447 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
449 >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
450 denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
451 M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
452 M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
453 första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
454 prova med positiva och negativa argument till M-y.
460 Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
461 upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo).
463 Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist
464 utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje
465 repetition upphäva ett kommando till.
467 Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
468 inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
469 och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
470 upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs
471 för att ångra inskriven text.
473 >> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den
476 C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt
477 som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det
478 olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord.
479 Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram
480 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere.
482 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering.
488 För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
489 den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
490 avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
491 denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
493 Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
494 sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
495 kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
496 undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
497 med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
498 nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
500 Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
501 som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten
502 "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på
503 filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
504 och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil
505 du än är inne i så kommer filnamnet stå där.
507 En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
508 vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument
509 från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter
510 att du gett kommandot
514 kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
515 nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
516 den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
517 för att förändra filnamnet.
519 När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
520 avbryta med kommandot C-g.
522 >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
523 avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
524 du inte finner någon fil.
526 När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
527 utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram
528 filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt.
530 Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja
531 redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta
536 Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
537 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
538 förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
539 slutet av det ursprungliga filnamnet.
541 När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
542 blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
545 >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning.
546 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
549 Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser
550 sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna
551 har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att
552 fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous
553 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur
556 Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
557 för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
558 Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
559 att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
560 filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
561 filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
568 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
569 att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
570 den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
573 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
574 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda
575 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma
576 tillbaka till den här vägledningen.
578 Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
579 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
580 över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
582 C-x C-b Listning av buffertar.
586 Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
587 den fil som innehållet kommer från. En del buffertar är inte knutna
588 till någon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den
589 buffert som innehåller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
590 text du än ser i ett Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
592 >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
594 Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
595 inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
596 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
597 första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
598 behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
599 omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
600 C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
602 C-x s Spara buffertar
604 C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
607 >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
608 Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
609 TUTORIAL.se. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
612 * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
613 -------------------------------
615 Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet kontroll- eller
616 meta-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
617 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
619 C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
620 M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
623 Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
624 kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett två av dem, C-x C-f
625 för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för
626 att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
627 förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
628 innan Emacs avslutas.
630 C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
631 återvända till samma Emacs senare.
633 På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
634 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få
635 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
637 På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under
638 Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan
639 återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
640 detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
642 C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
643 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
644 applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera
645 suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har
646 tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z
647 istället för att avsluta.
649 Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
654 C-x C-b Lista buffertar.
655 C-x C-c Avsluta Emacs.
656 C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster.
659 Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
660 eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
661 replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
662 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
663 M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
664 fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
665 Emacs kommer då att komplettera kommandonamnet. Avsluta kommandot med
668 Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
669 ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
670 avsluta bägge argumenten med <Return>.
672 >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
673 Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
675 Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
676 ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där
677 ordet förekom, från markören och nedåt.
683 När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
684 ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
685 detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
686 fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
687 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
688 namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
689 sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
691 Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
692 genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
693 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
694 bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
700 Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
701 på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
702 "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
709 Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode-line). Den ser
712 --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%----------------
714 Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
716 Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit.
717 -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
718 texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är
719 i skärmbilden kommer det stå --Top-- istället för --00%-- och om
720 slutet av filen är i skärmbilden kommer det stå --Bot--. Om du ser på
721 en fil där hela texten passar in på en sida kommer det stå --All--.
723 Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
724 sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
726 Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
727 filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
728 kommer det inte stå något här, bara minustecken.
730 Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
731 redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
732 som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
734 Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
735 redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
736 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
737 gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
739 Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
740 finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
741 och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
742 kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
743 kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
744 kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
745 fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
747 Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
750 >> Skriv M-x text mode<Return>.
752 Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
753 högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
754 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
755 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
757 Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
758 kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
761 För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
764 >> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av
766 >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
768 >> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
770 Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
771 Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
772 sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
773 oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
774 kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
776 Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
777 radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
778 rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
781 Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill
782 mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
783 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår
784 kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
787 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med
788 "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
789 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
791 Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
792 genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
793 genom ett numeriskt argument.
795 >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
796 någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
797 än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
798 att använda C-x f en gång till.
800 Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
801 Fill att kunna omformattera raderna för dig.
802 För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
803 du önskar att omformatera.
805 >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
811 Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande
812 bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
813 söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
814 teckensträngen uppträder.
816 Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra
817 redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att
818 sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka
821 Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
822 för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
824 När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
825 dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
826 inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
827 efter. <Return> avslutar sökandet.
829 >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
830 bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
831 du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
832 har du sökt efter ordet "markör" en gång.
833 >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
835 >> Tryck nu på <Delete> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
836 >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
838 Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
839 till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
840 markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
841 förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
842 Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
843 att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
845 Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder
846 på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat
847 den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så
848 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
849 Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas.
851 Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du
852 lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
853 och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till
854 exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m",
855 och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första
856 förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" från
857 söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första
860 Om du är mitt i en sökning och trycker ett kontroll- eller meta-tecken
861 så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
864 C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
865 EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
866 texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
867 C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
873 En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
876 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l
878 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
879 fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i
882 >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
883 (Om du inte har Meta-tangenten trycker du ESC C-v.)
885 >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det
888 >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
889 och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
892 >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
893 fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
894 gjorde när du lämnade det.
896 Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
897 fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det
898 är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon
899 fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster
900 för det valda fönstret (selected window).
902 Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
903 använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören
904 i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig
905 i det andra fönstret.
907 C-M-v är ett exempel på en kontroll-meta-kombination. Om du har
908 META-tangenten håller du både kontroll och META nedtryckt samtidigt
909 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
910 kontroll och META som trycks först, för bägge fungerar så att de
911 "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
913 Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är
914 ordningsföljden viktig. Du måste trycka ESC följt av kontroll-v,
915 kontroll-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig
916 och inte en äkta "modifierare".
918 >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
921 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
922 försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
923 som markören står i."
925 Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
926 C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
927 fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
930 Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
933 >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
934 Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
935 Markören flyttats också dit.
937 >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
938 1 för att bli kvitt det nedre igen.
941 * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
942 -----------------------------
944 Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
945 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
946 huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
947 istället för (Fundamental).
949 För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är
950 ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att bli kvitt
951 extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
953 >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så ESC ESC ESC
956 Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
957 Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
958 under rekursiv redigering.
964 I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket
965 information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många
966 möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
967 här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många
968 goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all
969 dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
972 För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
973 hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
974 ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
975 har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
976 hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
978 På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´,
979 så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under
980 tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen,
981 kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x
984 Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
985 och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
988 Meddelandet skall då bli något i stil med
990 C-p runs the command previous-line
992 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för
993 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
994 beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
995 tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
997 Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
998 eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c.
1000 För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
1005 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
1006 fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver
1007 inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
1008 att först senare ta bort fönstret med C-x 1.
1010 Här är fler varianter på C-h:
1012 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
1014 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
1015 Detta ger den information Emacs har om funktionen
1016 som implementerar kommandot C-p.
1018 C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett
1019 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
1020 innehåller det nyckelordet. Alla dessa
1021 kommandon kan aktiveras med Meta-x. För några
1022 kommandon listas också de kombinationer bestående av
1023 en eller två tecken som kör det kommandot.
1025 >> Skriv C-h a file<Return>.
1027 Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där
1028 "file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
1029 C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
1031 >> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några
1034 >> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret.
1040 Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att
1041 tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka
1044 Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är
1045 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv. Skicka
1052 Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar, och
1053 den första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats
1054 Lidell översatte den till Svenska.
1056 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
1057 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
1059 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation
1061 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
1062 of this document as received, in any medium, provided that the
1063 copyright notice and permission notice are preserved,
1064 and that the distributor grants the recipient permission
1065 for further redistribution as permitted by this notice.
1067 Permission is granted to distribute modified versions
1068 of this document, or of portions of it,
1069 under the above conditions, provided also that they
1070 carry prominent notices stating who last altered them.
1072 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
1073 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
1074 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
1075 ("ownership") by using, writing, and sharing free software!